Skrivet av Orientalista-Sabina, Onsdag 5 maj 2010 kl. 15:11

När cd-spelaren inte fungerar, när högtalarna har gått sönder och när tablaspelaren har missat tåget - då är cymbalerna en magdansös mest tillförlitliga musiker. Ja, om man nu kan hantera dem alltså.

I Sverige verkar inte cymbaler vara så jättepopulärt, men på Sophias tribalkurs i höstas plingade vi lite under några lektioner, under våren har jag tränat massor av cymbaler hos Lena och i lördags var det cymbalträning i flera timmar med Ann. Och någonstans mellan dessa tre lärare verkar det ha lagt sig tillrätta lite, jag är inte alls suverän på cymbaler men jag kan dansa till både galopptakten och baladitakten utan att snubbla eller plinga fel. Och det är en trevlig känsla som ger mersmak.

Så nu ska jag och min nyförälskelse se om vi kan fortsätta vårt förhållande och bli riktigt samspelta, för jag är nycymbalkär.

Skriv en kommentar!
Vänligen respektera vedertagen nätetikett.
Kommentar:


Namn:

E-postadress:


Är du en orientalista? Klicka på logga in högst upp för att just logga in eller registrera ett nytt konto här.

« Läs fler orientaliska reflektioner