Vissa helger och dagar är mer orientaliska än andra, plötsligt är det ett speciellt datum som sticker ut från mängden och nu är dags för en sån helg. Vet inte riktigt vad det är som gör vissa datum mer populära än andra; Kanske är det slumpen, kanske är det bara dags att kicka igång hösten. Hela Uppsala kokar av orientaliska shower imorgon lördag medan dansstjärnan Aziza ska drilla oss hela helgen här i Stockholm. Och i Malmö blir det Tribal Hafla imorgon kväll och flertalet prova på-klasser under söndag. Fullt ös med andra ord. Vad ska ni göra i helgen?
De två sista dygnen i Marrakech blev intensiva med två sena kvällsshower, en workshop i marockansk folkdans och rätt mycket shopping. Även om showerna självklart var minst en timme försenade och vår taxi hämtade oss på pumpatid klockan midnatt (eftersom vi bodde en bit bort i mer mörka kvarter) så hann vi se massor av bra, mindre bra och riktigt rolig dans. I torsdags hann vi ses andra delen av solotävlingen som bestod av improvisation till darbuka. Av nio tävlanden hade jag tre favoriter, men en dansjoker stod på listan som inte alls följde några regler för orientalisk dans men hängav sig helt åt musiken och sin egen dans: Såg mer afro ut än orientaliskt och hon fick rejäla applåder för sin insats även om de flesta av oss säkert tänkte "oj". Efter tävling fick vi bland andra se Asi Haskal, Fifi Ness, festivalens organisatör Simona Guzman och Nawarra som alla också undervisade på festivalen. 
Nästa kväll inleddes med ett fejkat marockanskt bröllop där "bruden" bars in i "brudkorg", fick en kort hennatatuering på ena handen, marockansk grupp sjöng och sedan bjöds det på kakor i bästa marockanska stil. Om jag inte hade varit på ett par marockanska bröllop tidigare så hade jag inte ens fattat hälften av vad som hände i salen, men nu kunde jag förklara det mesta för mina vänner som mest satt och väntade på riktiga dansuppträdande. 
Och visst fick vi även dans. Speciellt föll jag för Lotus Niraja från Amerika, underbar dansös som bjöd på sig själv och körde ett tablanummer som både inspirerade och kändes nytt. Men generellt tyckte jag att det var en genomgående hög kvalitet på festivalgästernas dansnummer, de var lika bra och roliga att se på som lärarna kvällen innan. Mellan showerna hann jag också med ännu en rolig workshop med Nawarra, denna gång i marockansk folkdans. Det var festivalens sista pass och många var trötta i både huvud och kropp, men de få som tog sig dit dansade så svetten rann. Jag hörde flera som efteråt sa att det kvar festivalens bästa klass, och jag kan inte annat än hålla med. De sista varma timmarna i Marrakech i lördags spenderade jag och kollegorna med att strosa runt i souken och köpa grejer. Mest småprylar, men bland annat köpte jag på mig några chikattbälten att knyta om rumpan. Nu ska här dansas. Och om jag får skryta lite... arabiskan tar sig, i flera fall höll jag längre konversationer och imponerade på de lokala försäljarna. Fler bilder finns på Facebook.
Chikatt-workshop med Nawarra var helt underbart. Svettigt, galet och helt helt helt underbart. Återigen en lärare som mantrade om att vi skulle le och vara glada, och sen blev det dansa av. Som sagt, det är tur att det är korta workshops för det var högt tempo. Mycket bäckencirklar/omi/korkskruvar, en del magdrop mycket axelshimmey och galet mycket hårsläng. Och jag som är rätt korthårig fick uppmaningen om extensions. Vi kastade hår i halvcirklar, i åttor och fram och back. Och så lite huvudshimmey på det. Och så mer bäckencirklar och magdropp. Och axelskak, och hår, och bäcken, och mage. Och så lite gester som kommer från farmarlivet och som används i dans även idag. Och nu är jag så pepp på att dansa mer. Chikatt är verkligen inte vanligt hemma i Sverige men man får väl svänga ihop en marockansk fest vid tillfälle och dra på sig takchetan. Det är så skönt att få dansa mer jordat, hålla hälarna på marken och, som Nawarra flera gånger betonade för oss, dela med sig av dansen till de som tittar. Det är en rolig dans men det märktes att flera av de andra eleverna hade lite svårt att sjunka in i det efter som det inte är lika kontrollerat. En annan kul skillnad som hon lyfte fram; medan egyptisk folklore och klassisk orientalisk dans knyter höftsjalen/bältet vid höften så knyter chikattdansösen den bak på rumpan, som en liten svans. Men åååh så trött den här kroppen är. Och huvudet förlorade nog alldeles för många hjärnceller av allt snurrande och vispande.
