En nattklubb i Salalah, Oman

Skrivet av Sabina
Tisdag 5 maj 2009 kl. 13:43

Under min vecka i Oman blev jag direkt stammis på hotellets nattklubb. Ryktet lovade magdans så även om klockan var sen när det väl drog igång fanns jag på plats redan den första kvällen.

Innan showen visades det nyheter på en tv och en servitör kom fram till mig och beklagade sig för att de nu skulle vara tvungen att stänga av den p.g.a. showen. Pff, som om jag var där för tv:ns skull?!

Jag fick se Jeany dansa i tjugo intensiva minuter; Hon hann med både slöja, klassisk oriental och tablasolo. Bandet som ackompanjerade henne bestod av två killar på synth och tabla och alla tre kändes otroligt synkade. Jeany var otroligt bra, både teknik och personlighet var över förväntan. Även dansösen Tamara, som jag såg uppträda ett par kvällar senare, dansade med både själ, hjärta och strålande teknik. Båda såg ut att ha väldigt roligt på scen.

När sångerskan Maya från Libanon senare äntrade scenen i minimal silverdräkt var jag dock för trött för att hålla mig vaken längre, men den där första kvällen i Oman somnade jag med vissheten om att jag kunde se fram emot bra orientalisk dans och musik varje kväll.

Lilla staden Salalah är inte känt för sitt nattliv direkt och i muslimska Oman är det bara fåtalet turisthotell som ens får servera alkohol. Vi var i snitt bara fem personer i publiken och jag var ensam tjej. Även om jag var på ett turisthotell var det tydligt att tjejer inte brukade hänga där, det märktes främst på de glada och överraskande blickarna jag fick från både personal och artister.

Sju kvällar i rad hängde jag på nattklubben Al-Luban och njöt av Mayas sång samt Jeany och Tamaras dans. Efter ett par dagar började jag även umgås med de övriga stammisarna på stället som i sin tur fascinerades över min kärlek till både musiken och dansen.

Dansminnena från Oman är många. Till exempel kommer jag aldrig glömma engelsmannen min när Tamara drog upp mig från stolen för att dansa med mig. Eller när tablaspelaren bytte trumma, gick ut i publiken och fick igång oss alla, inklusive dansöser, i en fartfylld dabke.

Kan en semester bli mycket bättre?